- Nu tänker jag berätta om mina syskon. Tillsammans har vi varit med om mycket! Men vad det än har varit har vi alltid funnits där för varandra. Vi har aldrig tävlat med varandra aldrig varit avundsjuka på varandra utan alltid varit ett stöd för varandra. Visst har vi bråkat. Christian gillade inte när jag pillade på hans saker så kan brukade släppa ut mig i bena från hans rum (jag var så liten att jag hade blöja) eller nästan haha. Maria har jag jagat med ett svärd men jag har också fått saker tillbaka som vi inte ens ska gå in på. Men man kallar det ju syskon kärlek? För det är det precis vad det är. Nu när jag inte bor hemma får jag verkligen se hur fina dom är mot mig även om jag kan göra dom galna. Maria vet alltid vad hon ska säga för att få mig att må bra. Det spelar nog igen roll om jag kommer vara 70, så kommer hon alltid vara min förebild här i livet och jag har och kommer alltid se upp till henne, så som jag har skrytit om henne. Christian är verkligen den kloka storebroden som alla borde ha. Så fort jag ska ta ett beslut känns det inte rätt om inte han säger vad han tycker han är min mentor. Och så mycket han gör för oss sin familj, kommer vi aldrig komma betala tillbaka. Så mycket han har och får stå ut med att ha tre tjejer i familjen, har ju verkligen gjort honom härdad. Jag tänker ofta på hur glad jag är att jag har dom och jag vet att livet hade aldrig funkat utan dom....

Äslkar er